The time is opon me. Soon.
Hej där!
Nu bara går tiden så där fort igen! Julen har ju passerat nu och snart är det 2011 och med det mitt livs äventyr. Den 10e januari kan knappt kännas närmare nu och jag börjar få lite smått panik för att jag kommer glömma något eller packa för mycket eller bara vara allmänt nervös för mycket. Så det är lite inbördeskrig inom mig nu men jag jobbar för att den goda sidan ska vinna. Jag vet att jag, hur mycket jag än kommer försöka bli av med det, alltid kommer vara nervös inför den stora vändningen som kommer nu. Jag kommer flytta till en helt ny kontinent, bo hos en relativt främmande familj, passa familjens barn, i princip bara prata engelska och anpassa mig till en helt ny kultur. Klart som fan att man är lite nervös! Men ändå drömmer jag om att bara ta USA med en klackspark och bara ha the time of my life och känna mig så jävla grym. För det vore rätt trevligt faktiskt. Men jag kanske kan köra på båda? Hm? Går det? Ja, det tror jag.
Jag har nu fått mitt visum och internationella körkort och betalat allt som behövs betalas. Så det som är kvar för mig nu innan min avresa är i princip att vänta. Och sen packa. Och sen åka. Galet är ordet. Men även om jag är nervös, så känner jag att det här är helt rätt för mig just nu. Precis vad jag behöver. Inte känna stress över livet, utan bara åka bort och njuta och jobba och fundera lite på vad jag faktiskt vill göra med mitt liv. Att komma bort från alla människor jag verkligen inte pallar springa in i eller ens bli påmind om. Att få en helt ny miljö att leva i och nya människor runt omkring mig. Jag kan verkligen inte föreställa mig hur det kommer kännas. But I am dying to find out! Så, även om jag är lite rädd och nervös, kommer jag köra på!! All in! Göra mitt bästa och bara leva i nuet. Ta det som det kommer och bli lite mer spontan. Hur mitt år kommer bli ligger otroligt mycket i mina egna händer och det är jag som formar hur det kommer bli och kännas. Och jag har verkligen tänkt göra detta år till ett av de roligaste i mitt liv och det är den känslan jag vill komma hem med om 13 månader. Jag ska se till att det blir så!!
Igår var jag ute och barhängde med mina närmaste vänner och tanken bara slog mig så hårt - Jag kommer inte träffa dem på ett år. ETT HELT ÅR! Herregud, vad ska jag göra utan dem? Nu kan jag ju bara säga tack och lov för Skype, men ändå. De är personer som betyder så otroligt mycket för mig och nu ska jag frivilligt lämna dem och missa allt som händer här hemma. Jag vet ju att jag kommer vara med om sjukt coola saker i USA men det är svårt. Jag kommer sakna de alla så mycket.
Knappt två veckor kvar tills avresa och jag har faktiskt börjat packa! Eller, packa och packa. Lagt fram kläder på sängen som jag vill ha med mig. Men jag tycker att det räknas lite som att packa i alla fall! Wah! Jag kan inte fatta att jag ska flytta till USA och bo där i ett år! Men det är det jag har framför mig och det ska bli sjukt roligt!! :)
/ Mathilda
Nu bara går tiden så där fort igen! Julen har ju passerat nu och snart är det 2011 och med det mitt livs äventyr. Den 10e januari kan knappt kännas närmare nu och jag börjar få lite smått panik för att jag kommer glömma något eller packa för mycket eller bara vara allmänt nervös för mycket. Så det är lite inbördeskrig inom mig nu men jag jobbar för att den goda sidan ska vinna. Jag vet att jag, hur mycket jag än kommer försöka bli av med det, alltid kommer vara nervös inför den stora vändningen som kommer nu. Jag kommer flytta till en helt ny kontinent, bo hos en relativt främmande familj, passa familjens barn, i princip bara prata engelska och anpassa mig till en helt ny kultur. Klart som fan att man är lite nervös! Men ändå drömmer jag om att bara ta USA med en klackspark och bara ha the time of my life och känna mig så jävla grym. För det vore rätt trevligt faktiskt. Men jag kanske kan köra på båda? Hm? Går det? Ja, det tror jag.
Jag har nu fått mitt visum och internationella körkort och betalat allt som behövs betalas. Så det som är kvar för mig nu innan min avresa är i princip att vänta. Och sen packa. Och sen åka. Galet är ordet. Men även om jag är nervös, så känner jag att det här är helt rätt för mig just nu. Precis vad jag behöver. Inte känna stress över livet, utan bara åka bort och njuta och jobba och fundera lite på vad jag faktiskt vill göra med mitt liv. Att komma bort från alla människor jag verkligen inte pallar springa in i eller ens bli påmind om. Att få en helt ny miljö att leva i och nya människor runt omkring mig. Jag kan verkligen inte föreställa mig hur det kommer kännas. But I am dying to find out! Så, även om jag är lite rädd och nervös, kommer jag köra på!! All in! Göra mitt bästa och bara leva i nuet. Ta det som det kommer och bli lite mer spontan. Hur mitt år kommer bli ligger otroligt mycket i mina egna händer och det är jag som formar hur det kommer bli och kännas. Och jag har verkligen tänkt göra detta år till ett av de roligaste i mitt liv och det är den känslan jag vill komma hem med om 13 månader. Jag ska se till att det blir så!!
Igår var jag ute och barhängde med mina närmaste vänner och tanken bara slog mig så hårt - Jag kommer inte träffa dem på ett år. ETT HELT ÅR! Herregud, vad ska jag göra utan dem? Nu kan jag ju bara säga tack och lov för Skype, men ändå. De är personer som betyder så otroligt mycket för mig och nu ska jag frivilligt lämna dem och missa allt som händer här hemma. Jag vet ju att jag kommer vara med om sjukt coola saker i USA men det är svårt. Jag kommer sakna de alla så mycket.
Knappt två veckor kvar tills avresa och jag har faktiskt börjat packa! Eller, packa och packa. Lagt fram kläder på sängen som jag vill ha med mig. Men jag tycker att det räknas lite som att packa i alla fall! Wah! Jag kan inte fatta att jag ska flytta till USA och bo där i ett år! Men det är det jag har framför mig och det ska bli sjukt roligt!! :)
/ Mathilda
Kommentarer
Trackback
